Innovation handlar ofta om att kombinera kända tekniker på ett nytt sätt. Det är precis vad en grupp koreanska forskare nu har gjort. Flertalet av de vaccin mot Covid-19 som nu används eller är på väg fram är så kallade invasiva vaccin, dvs sådana som injiceras in i muskler och blodbanor. Gruppen har istället inriktat sig på så kallad non-invasiv teknik – utan ingrepp i kroppen – genom att kombinera det medicinska kunnandet med ett fenomen från ett av fysikens områden – nämligen optiken. Nu har man i tester också visat positivt immunsvar. Detta är sensationellt och väcker stor uppmärksamhet världen över.
Forskargruppen i Seoul började tidigt under pandemin tänka på möjligheterna med så kallade non-invasiva vacciner, dvs sådana som man inte injicerar utan som man kan ge t ex i form av ögon- eller näsdroppar, så kallade mukosala vacciner. Ingen kunde då drömma om att det hela skulle sluta med ett vaccin som kunde överföras via nätet.
– Vi har helt enkelt uppfunnit ett virtuellt vaccin, säger Dong-Jin Kim, som leder gruppen.
De insåg att om man ska nå ut till hela befolkningar med vaccin, så måste vaccineringen vara enkel och smidig. Dessutom har mukosala vacciner den fördelen att de kan bygga upp både så kallad mukosal immunitet och systemisk immunitet. Det förstnämnda innebär en förbättrad immunitet kopplad till de vägar viruset kan ta in i kroppen. Populärt skulle man kunna använda uttrycket “att mota Olle i grind”.
Att Seoul har hög aktivitet inom vaccinforskning är ingen nyhet i sig, exempelvis har FN-organet International Vaccine Institute sitt högkvarter här. Männen i den nu aktuella forskargruppen har tidigare arbetat där, men i gruppen finns också två kvinnor med annan bakgrund, den ena är fysiker och den andra är IT-expert. Att grupper av människor med olika bakgrund och olika kön är mer innovativa än homogena grupper är välkänt sedan länge. Nu är det återigen bevisat.
Rent mikrobiologiskt finns det också olika typer av vacciner. Bland annat är många forskargrupper och läkemedelsföretag inriktade på så kallade DNA- och RNA-vacciner. DNA-vaccination innebär att en bit DNA som kodar för ett viralt antigen injiceras. DNA:t ska sedan tas upp av kroppens celler och där styra produktionen av antigenet, som sedan ger upphov till ett immunsvar. DNA-vaccin brukar kombineras med olika tekniker för att öka upptaget i cellerna, som lokala elstötar eller elektroporering som det heter.
Principen för RNA-vaccin liknar den för DNA-vaccin, men till skillnad från DNA behöver RNA inte komma in i cellkärnan för att fungera, utan det räcker med upptag i cytoplasman, dvs den substans som finns direkt under cellmembranet.
Det var här fysikern i gruppen fick en snilleblixt, ja det var verkligen en sådan, för det handlar om blixtrande ljus. Hon såg plötsligt möjligheten att via ögonen och korta ljuspulser åstadkomma något som kallas för optisk resonans hos cytoplasman i ögonglobens celler. Tester visade också att denna process kunde styras mycket exakt och koda RNA. Hela sekvenser av ljuspulser kunde kodas och då kom nästa snilleblixt, nu från IT-experten. Hon såg möjligheten att använda en vanlig bildskärm för ändamålet. Det visade sig gå lika bra med datorskärmar som skärmar på mobiler och surfplattor. Det viktiga var att sekvensen av ljuspulser var mycket exakt programmerad för att koda för rätt immunsvar. Det återstår dock en del utveckling och framförallt kliniska tester, men under alla omständigheter har en ny vaccinationsteknik uppfunnits och patentsökts – den har fått namnet virtu-mukosalt vaccin och i detta specifika fall beteckningen VRNA.
– Det finns viss oro för att pulserna kan orsaka epileptiska anfall, säger Dong-Jin Kim, apropå frågan om eventuella biverkningar, men det får de kliniska testerna i fas 1, som nu inleds, visa.
Corona-viruset är komplext så för att demonstrera hur det fungerar har man tagit fram en demonstrator. Lite skämtsamt säger man att den i bästa fall minskar risken för vanlig förkylning. Den kan du testa här.
